Dopet!

Jag tror det gick bra! Svimmade inte, sluddrade inte heller, stakade mig inte och fick ingen blackout. Det var mick så det var ju bra, gillar inte att skrika... inte såå mycket folk heller, men nervös var jag ändå. Efter dopet åkte vi hem till Malin och Tomas där det bjöds på buffé och tårta, trevligt och vi blev kvar länge.. men så är det när röntgenpersonal träffas.. stannar tills de tänder lyset och ska låsa dörren. =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback